fredag 31 december 2010

Gott nytt år med god biljettförsäljning

Eftersom vi har repledigt idag så blir det ett kort inlägg där vi passar på att delge er läget på biljettfronten.

Mait Edlund, som i år har hand om försäljningen, berättade strax innan hon drog till Börsen för att fira nyår (vi kan inte riktigt hålla oss därifrån som ni märker) att det nu är 1 019 biljetter bokade och att fem föreställningar är helt slutsålda: 21/1, 22/1, 29/1, 5/2 och 19/2. Och till premiären den 14/1 samt den 28/1 är det bara ett fåtal platser kvar.

- Vi säljer 106 biljetter till varje föreställning men kan trycka in några till om det behövs. Mer än 109 går det dock inte att sitta i salongen när vi serverar mat, säger Mait som tycker att livet som biljettsäljare är toppen.

- Det är så himla roligt för alla männsikor som ringer och mejlar är ju ute efter något kul. Och det kan vi garanterat erbjuda!

De föreställningar som det finns hyfsat med platser kvar till när 2011 tar sin början är: 15/1, 4/2, 11/2, 12/2 och 18/2.

- Så passa på. Tidigare år har vi haft slutsålt lagom till premiären, avslutar Mait.

Och Medelvärlden säger det idag så självklara: GOTT NYTT ÅR!


- Man kan ringa, mejla eller boka direkt på hemsidan, berättar Mait.


torsdag 30 december 2010

La Famiglia

Ibland känns det verkligen som om vi är en enda stor familj som roddar runt den här produktionen. Med allt vad det innebär. Det gäller verkligen att hålla ihop även om det spretar åt all möjliga håll emellanåt... Men bortsett från revyfamiljen - La Famiglia - så gäller det verkligen att ha sin egen riktiga familj med sig när man sysslar med sånt här. Antingen rent fysiskt eller också som hemmaplanens back up.

Under årens lopp har vi sett många exempel på hela eller delar av familjer som varit med i samma föreställning. Vanligast är kanske att någon varit på scenen och andra jobbat runt omkring. Den ultimata scenfamiljen var dock Ekströms som i Jubileumsrevy de luxe 2009 var en komplett kvartett på scenen. Stefan, Ingalill, Daniel och Cecilia hade då varit med i olika omfattning och i olika roller många gånger tidigare. Men detta år samlades de alltså på scenen alla fyra.

En annan komplett revyfamilj är Brånsgårds där Anneli, Per Arne, Elisabeth och Viktoria varit med i många år och gjort olika saker. I Nöjesfabriken 2008 var alla fyra med på en gång; mamma och tjejerna på scenen och pappa i servicegruppen.

Det finns många fler exempel och häromdagen lyckades vår sminkansvariga, Sara Eriksson, få med sig resten av sin familj i Medelvärlden; pappa Håkan och lillebror Marcus i teknikgruppen och mamma Gunilla i servicegruppen. Ett bra tillskott!

Det är också fantastiskt att tänka på att flera av de barn som var riktigt små när vi började 1999 (då tittade de på film i TV-rummet eller sålde godis i foajén) nu är riktiga stöttepelare i ensemblen. Förra året var Elisabeth Brånsgård oumbärlig som regissör och koreograf. I år är Linnea Börjesson inte bara med och sjunger och agerar, hon hjälper även till med koreografi och annat som hon är duktig på.

Vill slutligen nämna familjen Öquist, vilken precis som Ekströms, Brånsgårds och Börjessons, varit med ända sedan starten. Anne-Marie och Gunnar har alltid haft sysslor inom kostym, kök eller service och dottern Helena har varit med på scenen i några produktioner. I år debuterar Gunnar, 60 år, på scenen där han inte bangar vare sig för att dansa, sjunga eller agera.

Det är är vad jag kallar att ställa upp för La Famiglia!

Trefjärdedels revyfamilj: Viktoria, Per Arne och Anneli Brånsgård.
Elisabeth pluggar för närvarande teater i USA!

onsdag 29 december 2010

Tillbaka till... Karlskoga

En av alla roliga saker med det här "jobbet" är kontakterna med andra gäng som gör liknande saker. Under årens lopp har de utvecklats och intensifierats. En höjdpunkt var exempelvis "revymixen" i mars förra året, då vi tillsammans med Kraxkompaniet från Kumla och Gôrskôj från Karlskoga gjorde en gemensam föreställning i samband med en lokal teaterfestival.

Att se andra föreställningar är alltid lika kul och för oss lekebergare har det blivit en tradition att ta repledigt och åka på Gôrskôjs genrep. I kväll var det dags igen, vi var ett tjugotal (tror jag) som tillsammans med en massa annat folk fyllde hela Musikpalatset.

Årets revy i Karlskoga är föreningens 15-årsjubileum och namnet är "Tillbaka till samtiden". Vi vet ju sedan tidigare att det här är ett mycket duktigt och rutinerat gäng som flera gånger haft nummer med i Revy-SM och dessutom vunnit i dansklassen. Järmfört med oss så jobbar de annorlunda när det gäller ensemblen. I Lekeberg har vi (hitintills) haft principen "alla får vara med" med påföljd att vi alltid är väldigt många på scenen. I Gôrskôj har man en liten tajt grupp med aktörer och en riktig balett.

Jag har alltid imponerats av karlskogingarnas superba koreografi, gällande samtliga nummer, inte bara i danserna. Scenografi och ljussättning är man också väldigt duktiga på. Inget undantag i år!

Tro nu inte att jag tänker recensera det jag sett... Nej, jag sysslar inte med sådant utan har helt enkelt haft en trevlig och avkopplande kväll där jag skrattat mycket och hört mycket bra musik. Vi som samåkte var samstämmiga på hemvägen om att man blir taggad av att se andra göra bra saker. Så nu är det bara på't igen!

Tack alla i Gôrskôj för en härlig föreställning och spark därbak inför fredagens premiär. Sist men inte minst - välkomna på vårt genrep den 13 januari.


Finalen var skitbra! För att inte säga gôrskôj. Hände roliga och oväntade saker som dock inte syns här...


tisdag 28 december 2010

Fullt med folk och trångt i alla gångar...

Okej, rubriken är väldigt intern. Textraden är från kupletten "Ålandskryssen" som är av tidigare årgång. Nu får den symbolisera Sparbanksbörsen en helt vanlig kväll ett par veckor innan premiär...

Om man tänker sig att man öppnar taket så ser det ut så här: På scenen spelar orkestern så det ryker medan Linnea och Joanna tränar sin superduperlåt om starka tjejer - med tydliga inslag av trumpet! På övervåningen jobbar kostymgänget i ena hörnet medan Sandra smattrar med kameran i "fotostudion" och Dag mekar vid teknikbordet. På baksidan sitter undertecknad med tre koncentrerade aktörer och en taggad manusförfattare och lästränar på mellansnacket i akt två. Bredvid oss håller Sara på att hjälpa Susanne att bli lite "glamorös" inför stundande fotografering.

Redan i detta läge ska erkännas att det var lite svårt med fokus på textläsning. Det lät rejält från scenen trots att dörrarna var stängda. Då kommer helt plötsligt hela härliga servicegänget in och inleder ett informationsmöte i andra änden av rummet.

Och vet ni vad? Det funkar! Bara för att vi vet att alla är lika viktiga kuggar i revykedjan. Man gör sin grej och man respekterar andra. Och tycker att det trots allt är ganska häftigt att vara den där lilla delen i det stora hela.

Ute i salongen samlar Ingalill ihop sin tillfälligt ihopsatta sångkör som ska delta i det välljudande numret som bygger på Povel Ramels "Var är tvålen". De ska gå vidare in i konferensrummet i andra delen av huset. För där går kanske gränsen  - avancerad stämsång mitt i produktionskakafonin är nog inte möjligt.

Sen rullar det på. Musikrep är alltid lite extra roliga. Både för utövare och åhörare. Det är mycket bra låtar med i föreställningen, kända sådana som vi har egna texter till. Vad sägs om original som Stormy weather, Främling, Common Henry, Love changes everything och Grisen i säcken? För att nämna några.

En positiv flashback får jag på slutet. Då tränar orkestern och tre sångare en låt som vi hade med i vår andra revy. Lead på sång var då som nu, Anneli Brånsgård. År 2000 hade hon sällskap av Ingalill Ekström och Elisabeth Vallhagen. I dag var det Linnea Börjesson och Joanna Lysén som tog upp dessa "Oktaviors" stafettpinnar och stämde upp tillsammans med Anneli. "Du kan" är skriven av vår kapellmästare Anders Ekstrand och väl värd en repris.

I morgon har vi ledigt från repeterandet för att traditionsenligt åka till Karlskoga och bevista våra därvarande revykollegers genrep. Det ska bli Görsköj!


Lekebergs svar på The Temptations: Morgan, Stefan och Gunnar.

Pulsen stiger

I kväll har vi haft första repetitionen efter en förhållandevis lång julledighet. Vad som slog mig i kväll var att pulsen har stigit. Man märker direkt att alla inblandade är medvetna om att det bara är drygt 14 dagar kvar till premiären. Nervositeten ökar på scenen - men det är en positiv nervositet också. Man lägger undan manus och blir så mycket mer uttrycksfull även om man måste be om texthjälp då och då.
Många kommenterar och frågar om hur de ska hinna mellan olika nummer, när tekniska inslag och annat blir klart osv. Dessutom märker man att de olika produktionsgrupperna sluter upp under repetitionen på ett fokuserat sätt.
Britt och Birgitta kommer med fulla kassar av kläder och tyg. De visar hur de tänkt till "fakirnumret" och jag önskar att själv skulle få vara haremsdam när jag ser de snygga cerisa och lila tygerna som de ska sätta saxar och nålar i. Kjell och Mait är på plats med allmänt pyssel samtidigt som håller ett öga på vad som händer i numren vi repar. Och "Lill-Sara" är med och noterar och diskuterar kring smink och hår. Samtidigt håller Gill och Annika på och gör i ordning på servicegruppens områden. Dag blir mer och mer närvarande och planerar teknikmöte. Kort sagt: Vi är på gång!
I kväll har vi också börjat fota till programmet. Nytt för i år är att Sandra Höjer, som ju har sin plats på scenen, också tar bilderna. Sandra är en jätteduktig fotograf och vi satsar nu på riktigt snygga porträttbilder tagna i en för ändamålet särskilt uppbyggd fotostudio inne på kontoret.
Anders Kraftling som skrivit de underfundiga texterna till mellansnacket i akt 2  är med under genomgången av just dessa. Orkestern har repat själva på eftermiddagen och ett annat sälvrepande gäng är Anneli, Sara, Rebecka och Susanne som gör ett nummer som kommer att ta andan ur publiken. Jag skriver inte mer om det nu, vill gärna att överraskningen ska finnas kvar när det blir så dags.

Sandra och Maud diskuterar .... ja, det är just frågan...

söndag 26 december 2010

Nu börjar nedräkningen!

När vi börjar repetera klockan 19.00 måndagen den 27 december är det exakt 17 dygn kvar till premiären av vår föreställning Medelvärlden. I den här nyupplagda bloggen tänker jag dokumentera nedräkningen med text, bilder samt ett och annat filmklipp.
Syftet är enkelt. Jag tycker det är kul att skriva och inbillar mig att det är roligt för alla inblandade att se sina aktiviteter sammanfattade dag för dag. Sen hoppas jag naturligtvis också att många andra i vårt stora kontaktnät ska uppskatta att få en liten inblick i vår revyvardag.
Medelvärlden är Lekebergs Revysällskaps femte stora uppsättning på Sparbanksbörsen som vi invigde i januari 2007 med revymusikalen Möbelfabriken. Året därpå spelades Nöjesfabriken och 2009 var det Jubileumsrevy de luxe för hela slanten. Förra året hette föreställningen Matchad i Lekeberg och nu hamnar vi alltså i Medelvärlden. Jag kan avslöja att vi först tänkte skriva Medelvär(l)den men att vi tog bort denna övertydlighet när vi skulle göra en logga. Det såg helt enkelt lite krångligt ut och själva ordvitsen går nog hem hos vår publik ändå.
Vad handlar det här om egentligen?  Ja, detta har redan sammanfattats på http://www.lekebersgrevyn.se/. Så du som vill veta mer kan man fördel klicka dig dit när du läst detta klart. Där kan du också kolla på ”Aktuella bilder” från våra repetitioner.
Vi är många som jobbar med den här produktionen. På scenen har vi totalt 20 skådespelare/sångare. Fyra av dem dubblerar två roller vilket betyder att vi varje kväll är 18 personer i gång. Den yngsta är 12 år och den äldsta 65. Könsfördelningen är lite sned i år, vi har bara fem killar med. Fast sen har vi ju orkestern som är fyra man stark och därmed bidrar till att stärka genusperspektivet.
Fyra viktiga tjejer är det som jobbar med kostym och sedan har vi en person som ansvarar för smink och peruk. Förhoppningsvis kommer hon att få lite hjälp när det drar ihop sig. En rutinerad duo ansvarar för scenografi och rekvisita och totalt fem personer sysslar med det tekniska. Utöver dessa har vi hela den stora servicegruppen, låt oss säga att det i snitt är 15 personer i gång varje föreställning. Och så kvartetten som lagar mat samt jag själv och min medregissör . Summa summarum: 57 personer! Avsikten är att låta alla enskilda människor synas i den här bloggen.
I morgon återkommer jag med det första ”riktiga” inlägget. På återhörande!